Dnr IMT-2011-00007

 

 

Handlingsplan
arbetsmiljö, miljö och Lika VIllkor 2011
Institutionen för medicinsk teknik

Arbetsmiljö. 3

Inriktning för arbetsmiljöarbetet 3

Policy för en god arbets- och studiemiljö. 3

Ansvars och ansvarsområden. 5

Lokala samverkansgruppen. 5

Riskanalys. 6

Företagshälsovård. 6

På arbetsplatsen. 6

Resultatredovisning av 2010 års handlingsplan för arbetsmiljö. 8

Handlingsplan för arbetsmiljö. 9

Miljö. 10

Kemikalier. 10

Avfall 10

Lokaler. 10

Förtäring. 11

Klimatpåverkan. 11

Intern utbildning. 11

Lika Villkor. 13

Statistik. 13

Handlingsplan Lika Villkor. 17

Resultatredovisning av 2010 -års handlingsplan för Lika Villkor. 18

Mål för 2011 utöver de långsiktiga målen för Lika Villkor. 18

 

Arbetsmiljö handlar om arbetsförhållandena för medarbetare och studenterna på arbetsplatsen. LiU ska uppfattas som en attraktiv arbetsplats med en god arbetsmiljö avseende såväl den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön. Arbetsmiljön ska vårdas och utvecklas i den dagliga verksamheten i god samverkan mellan ledning, medarbetare och studenter för att förhindra ohälsa, skada eller utslagning från arbetet. Det ska eftersträvas att arbetet organiseras så att medarbetarna upplever arbetet som meningsfullt, omväxlande, stimulerande och utvecklande. Ett förebyggande arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla på arbetsplatsen och i studiemiljön.

I dokumentet ”Policy för en god arbets- och studiemiljö” (LiU-2010-00209 ) beskrivs LiU:s långsiktiga mål för arbetsmiljöarbetet.  För att uppnå målet arbetar LiU med fyra strategier under treårsperioden 2010-2012, vilka är att:

·         Tydliggöra arbetsorganisationen

·         Tydliggöra medarbetarskapet

·         Stimulera till hälsofrämjande aktiviteter

·         Integrera studenterna i arbetsmiljöarbetet

Dessutom skall LiU fortsätta att fortlöpande genomföra systematiska undersökningar av arbetsmiljön.

Linköpings universitets (LiU) policy för en god arbets- och studiemiljö skall ligga till grund för LiU:s arbete med arbetsmiljö- och hälsofrågor. Ett aktivt och systematiskt arbetsmiljöarbete är en strategisk viktig fråga för universitetet och skall därför genomsyra all verksamhet. Det övergripande målet för arbetsmiljöarbetet är att LiU skall vara en utvecklande och trygg arbets- och studieplats för anställda och studenter. Dessutom skall LiU uppfattas som en attraktiv arbets- och studieplats.

LiU skall bedriva arbetsmiljöarbete utifrån en helhetssyn där medarbetare och studenter skall vara delaktiga. Till grund för arbetsmiljöarbetet ligger det gemensamma samverkansavtal som universitetet slutit med de fackliga organisationerna och studentkårerna.

Arbetsmiljöarbetet skall vara en naturlig del för alla i den dagliga verksamheten. För att uppnå en god arbets- och studiemiljö är det nödvändigt att verksamheten organiseras så att medarbetare och studenter upplever arbetet som meningsfullt, omväxlande, stimulerande och utvecklande.

Ledning, medarbetare och studenter skall gemensamt verka för ett systematiskt förebyggande arbetssätt där verksamheten undersöks, förbättras och följs upp så att ohälsa och risken för olyckor minimeras. Varje chef med arbetsmiljöansvar skall upprätta en årlig handlingsplan för att säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas. Uppföljning av institutionernas/motsvarandes/fakulteternas handlingsplaner skall årligen sändas till den centrala samverkansgruppen (CSG).Gruppen ansvarar för att sammanställa och analysera handlingsplanerna. Denna sammanställning redovisas för de chefer som ansvarar för att handlingsplanerna sänds in samt för universitetsledningen.   

Medarbetare och studenter ansvarar inte bara för att följa föreskrifter och rutiner utan skall också vara uppmärksamma på och genast rapportera eventuella risker och hot mot en god arbets- och studiemiljö. Varje medarbetare inom LiU skall ges förutsättningar att förstå sitt uppdrag i relation till verksamhetens behov och mål. Detta förutsätter att medarbetaren känner ansvar och har befogenheter för sin uppgift samt har möjlighet att påverka sin egen arbetssituation och utveckla sin kompetens. Likväl skall studenter ha möjlighet att påverka studiernas innehåll och upplägg.

Arbetet med att skapa en god arbetsmiljö skall ske på ett systematiskt sätt enligt ovan men det finns också ett antal områden som i varierande omfattning påverkar arbetsmiljön. Nedan beskrivs inriktningen av fyra områden som samtliga har stor betydelse när det gäller att åstadkomma en god arbetsmiljö för anställda och studenter.

LiU skall skapa förutsättningar för att bedriva hälsofrämjande arbete så väl för medarbetare som studenter. Det hälsofrämjande arbetet skall syfta till att verka för att medarbetare och studenter mår bra, känner arbetstrivsel och det skall ha sådan inriktning att risk för sjukdom och ohälsa minskar. Varje chef skall ta hänsyn till hälsofrämjande aspekter vid planering av verksamheten och motivera sina medarbetare till att delta i olika friskvårdsaktiviteter. Alla medarbetare och studenter ansvarar för sin egen hälsa samt ansvarar för att bidra till en god arbets- och studiemiljö.

Arbets- och studiemiljön skall vara inspirerande och klimatet skall präglas av uppriktighet och tolerans. En sund miljö ger utrymme för och tillfälle till respektfulla och utvecklande dialoger och diskussioner. Alla skall ges möjlighet att delta på lika villkor oavsett ålder, kön, könsöverskridande identitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, etnisk bakgrund, religion eller kulturell och social bakgrund.

Kränkande särbehandling kan under inga omständigheter accepteras inom LiU. Med kränkande särbehandling menas det som i dagligt tal benämns vuxenmobbning, psykiskt våld, social utstötning och olika former av trakasserier.

En drogfri arbetsplats och studiemiljö är en förutsättning för en god arbetsmiljö. Vid Linköpings universitet är det inte tillåtet att förtära alkohol eller inta droger i samband med arbete eller undervisning, ej heller att uppträda påverkad av alkohol eller andra droger. Missbruk av alkohol och bruk av andra droger äventyrar i hög grad säkerheten och påverkar arbets-/studieprestationen negativt.  Det är därför allas ansvar såväl studenter som medarbetare att tidigt uppmärksamma missbruksproblem. LiU skall som arbetsgivare reagera tidigt, kraftfullt och konsekvent mot allt missbruk av alkohol och droger. LiU skall aktivt arbeta med alkoholpreventiva insatser för medarbetare och studenter.

LiU organiserar rehabiliteringsarbetet för anställda så att signaler och symptom på ohälsa uppmärksammas tidigt och åtgärdas snabbt och effektivt. Varje chef ansvarar för att rehabiliteringsarbetet bedrivs i enlighet med LiU:s rehabiliteringsprocess. LiU skall så långt som möjligt hjälpa en medarbetare som drabbas av ohälsa. Rehabiliteringsarbetet sker i samarbete med medarbetaren och utgår från dennes behov och förutsättningar. Medarbetaren har skyldighet att medverka i sin egen rehabilitering.

Universitetet har inget formellt ansvar för studenternas rehabilitering men vid enskilda studenters särskilda behov av rehabilitering kan universitetets stödfunktioner som studenthälsan, koordinatorn för funktionshinder samt berörd studievägledare ge stöd för att öka studentens förutsättningar till fortsatta studier.

Arbetet med att utveckla den goda arbetsplatsen på institutionen syftar till att personal och studenter ska känna sig delaktiga i en organisation som karakteriseras av systematisk förnyelse och förbättring. Den goda arbetsplatsen ska kännetecknas av delaktighet, frihet under ansvar, forskningsmässig såväl som organisatorisk kreativitet.

Institutionen skall underlätta för både män och kvinnor att vara föräldralediga. Vid föräldraledighet skall arbetsledare eller handledare hålla regelbunden kontakt med den som är ledig. Information t.ex. i form av protokoll från möten, information om gemensamma aktiviteter, o.s.v. bör tillställas anställda som under en längre period befinner sig utanför arbetsplatsen. I vissa fall kan det vara befogat att arbetsgivaren ställer tekniska hjälpmedel t.ex. datorer till förfogande för arbete i hemmet.

Semesterperioden omfattar nio veckor och infaller från mitten av juni till mitten av augusti. Semester planeras tillsammans med närmaste chef. Om personliga eller verksamhetsmässiga skäl föreligger kan semestern i enskilda fall förläggas till annan period. I den mån verksamheten tillåter det tillmötesgås givetvis personliga önskemål.

Planering av föräldraledighet och semester utgör exempel på områden där institutionen vill medverka till flexibla lösningar. Generellt finns på institutionen stora möjligheter till att påverka arbetets innehåll och genomförande.

En regelmässig närvaro på institutionen är dock en förutsättning för det deltagande i det vardagliga institutionslivet som leder till utveckling av en vital social och kulturell miljö, där studenter, lärare, teknisk- och administrativ personal ingår. Huvudregeln är att personal skall vistas på institutionen vardagar under dagtid, med tillämpning av flexibel arbetstid. (09 – 15) Naturligtvis finns undantag från denna huvudregel då arbetet, om arbetsuppgifterna så tillåter eller kräver, kan förläggas till annan plats (hemmet, annan institution, bibliotek etc.). Planering av sådan aktivitet sker tillsammans med närmaste chef eller prefekt och kommuniceras på lämpligt sätt till medarbetare (exempelvis via anslagstavla).

Anställningsvillkor, arbetstider och arbetets förläggning för universitetsanställda regleras i Högskoleförordningen samt i lokalt avtal. För utförlig dokumentation hänvisas till

http://regelverk.liu.se/innehft/Lokala%20regelsamlingen/Arbetsmetoder och ansvarsområden

Följande personer är arbetsmiljöombud vid IMT:

Harald Mårtensson (OFR), Martin Eneling (SACO)

Följande personer är av prefekten utsedda ombud eller ansvariga för specifika områden:

·         brandskyddsombud - Harald Mårtensson

·         föreståndare för brandfarlig vara – Harald Mårtensson

·         forskarutbildningen – Marcus Larsson

·         grundutbildningen – Göran Salerud, Håkan Örman

·         krisstöd – Magnus Borga, Susanne Skytt (i samarbete med företagshälsovården)

·         kemikalieombud – Harald Mårtensson

·         lasersäkerhet – Bengt Ragnemalm

·         lokaler – Magnus Borga, Harald Mårtensson

·         miljösamordnare – Harald Mårtensson

 

Den lokala samverkansgruppen (LSG) har till uppgift att bevaka arbetsmiljöfrågor vid institutionen samt föreslå och följa upp olika åtgärder. Exempel på åtgärder initierade av LSG är enkäter angående trivsel, arbetsmiljöproblem, förekomster av ev. trakasserier och uppföljning av intervjuundersökningar med nyanställda och personal som avslutar sin anställning. En del av arbetsmiljöarbetet inbegriper ökad tydlighet i informationen ut till olika avnämare i organisationen. Som en del i detta arbete har en broschyr producerats som beskriver organisationen, funktioner, ansvarsområden m.m. för samtliga anställda på institutionen.

IMT använder ett väl utvecklat material för riskanalys - Checklista arbetsmiljö - som används för årlig genomgång av arbetsmiljön. Delområden i materialet är systematiskt arbetsmiljöarbete, psykosocial arbetsmiljö, information/utbildning, olycksfall och tillbud, ventilation, buller, belysning, kemiska hälsorisker, strålning, dragskåp, skyddsutrustning, laboratoriesäkerhet, ergonomi och lokaler. För varje laboratorium finns en skriftlig delegation över respektive laboratorieansvarigs ansvarsområde.

Institutionen utnyttjar företagshälsovården som en resurs för genomförande och uppföljning av bl.a.

·         rehabilitering

·         arbetsmiljöprofil

·         ergonomikontroll

Årliga utvecklingssamtal med personalen syftar bl.a. till att diskutera arbetsmiljöfrågor i vid mening inkluderande trivsel, delaktighet och kompetensutveckling.

Trivselgruppen vid IMT har till uppgift att anordna sociala aktiviteter med syfte att stärka samhörighet mellan personal och personalgrupper vid institutionen.

Regelbundna arbetsplatsträffar med all personal utgör ett forum för informationsutbyte och allmän diskussion av angelägna frågor vid institutionen.

IMT:s budget innehåller poster för arbetsmiljöbefrämjande åtgärder inkluderande sociala aktiviteter och kompetensutveckling för gemensam personal.

 

 

Aktivitet	Ansvarig
Genomgång av arbetsmiljö (årligen)	Harald Mårtensson
Utvecklingssamtal (årligen)	Magnus Borga
Bemanningsplan (årligen)	Magnus Borga
Rehabiliteringsärenden, företagshälsovården	Magnus Borga, Susanne Skytt
Synkontroll, avtalsbunden optiker	Magnus Borga, Susanne Skytt
Genomgång av ergonomi (årligen)	Harald Mårtensson
Lokaler, utrustning, brand, kemikalier (årligen)	Magnus Borga, Harald Mårtensson
Lokalanvändning (årligen)	Magnus Borga, Harald Mårtensson
Säkerhet datordrift (årligen)	Martin Eneling
Arbetsplatsträffar (ca 4/år)	Magnus Borga
Allmän bevakning av arbetsmiljöfrågor (löpande)	Lokal samverkansgrupp
Delegation labansvariga	Magnus Borga

Med ansvarig menas i detta sammanhang den som är ansvarig för aktivitetens genomförande.

Prefekten Magnus Borga har dock det yttersta ansvaret för arbetsmiljöfrågor vid institutionen.

Lab	Ansvarig
Lab Herz + Lab Doppler Lab Snell Lab Freznell Lab Beer-Lambert Lab Bragg + Lab Krug Mek-lab + Optik verkstad Handverkstad GU-Lab1 + GU-Lab2 + Service Lab Utvecklingslab	Göran Salerud Tomas Strömberg Karin Wårdell Marcus Larsson Per Ask Mats Andersson Martin Eneling Harald Mårtensson Bengt Ragnemalm

 

 

Se https://www.imt.liu.se/internt/pdf/forstahjalpen.pdf

 

 

Följande handlingsplan antogs inför 2010:

1. Säkerställa att de tidigare luftproblemen inte upprepas. Nya luftproblem har rapporterats och undersökning har pågått under 2010:
   Åtgärder föreslogs i januari 2011 och ska genomföras fram till maj 2011.
2. Verka för balanserad och god ventilation:
   Att ventialtionen upplevs som obalanserad har påpekats för drifTansvariga vid flera tillfällen under 2011
3. Utbilda labansvariga och införa rutiner för instruktioner till medarbetare och studenter som verkar i våra labmiljöer:
   Samtliga personer med labansvar enligt ovan har genomgått utbildning
4. Anlita föreläsare för seminarium om stresshantering
   Ej genomfört
5. Återkoppling från studenter avseende studier vid IMT
   Studierektorerna informerar om att grundutbildningen är en stående punkt vid styrelsemöten. Diskussioner om former för studenters närvaro vid LSG förs i skrivande stund

 

 

·         Säkerställa att luftkvaliteten blir acceptabel i våra lokaler.

·         Verka för balanserad och god ventilation

·         Utbilda labansvariga och införa rutiner för instruktioner till medarbetare och studenter som verkar i våra lab.miljöer

·         Upprätta handlingsplan om hot/våld i samband med djurförsök

·         Återkoppling från studenter med avseende på studier vid IMT

·         Fortlöpande information om arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsträffar

·         Införa frågor om stress som en del i medarbetarsamtal

Institutionen för medicinsk teknik strävar efter miljömål i linje med LiU med samma prioritering av:

·         Ökad kunskap om miljödimensionen av hållbar utveckling

·         Begränsad klimatpåverkan

·         Effektiv naturresursanvändning

·         Minimal spridning av skadliga och smittsamma ämnen från verksamheten.

Övergripande mål: Institutionen för medicinsk teknik ska inte sprida giftiga eller miljöfarliga ämnen.

2010 års mål kvarstår.

·         IMT ingår i universitetets kemikaliehanteringssystem.

·         Vi informerar om vilka miljöanpassade metoder som används i elektronikverkstad och övriga lab.

Resultat: blyfritt lödtenn, halogenfria kretskort och kablar används företrädesvis.

·         IMT ska kontinuerligt rensa ut kemikalier som inte längre används.

·         Ansvariga undersöker via kemikaliehanteringssystemet om mer miljöanpassade kemikalier kan användas i verkstad och övriga lab.

·         Anpassa avfallshantering i lab till kommande centrala policy.

Övergripande mål: Avfallet minimeras

 2010 års mål kvarstår.

·         Befintliga sorteringsmöjligheter används av all personal, och studenter på våra kurser.

·         Pappersinsamlingen förbättras.

·         Uppladdningsbara batterier används så långt som möjligt i all trådlös utrustning.

·         Personal och studenter informeras regelbundet om sorteringsrutinerna.

·         Pappersinsamlingskärl ska finnas vid alla printrar och kopieringsapparater.

·         Onödiga reklam- och papperstidningsutskick avbeställs.

·          Anpassa avfallshantering i lab till kommande centrala policy.

 

Resultat: Tyvärr ej mätbara. Ingår i Landstingets avfallhantering med gemensamma miljörum utan möjlighet till särredovisning.

Övergripande mål: Miljöpåverkan av IMT:s verksamhet minimeras.

 2010 års mål kvarstår.

·         Energiförbrukningen minskar.

·         Anställda och studenter uppmanas att släcka lampor och apparater när de inte används. Förstärka med en kampanj: Släck på kontoret när du inte är där.

·         Anställda informeras om vikten av att ha energisparfunktionerna rätt inställda för utrustning som inte kan stängas av.

·         Dialog med fastighetsägaren om att få rätt klimat och temperatur i lokalerna, för att minimera behovet av extra elvärmefläktar på kontoren vintertid.

Resultat: Energianvändningen går ej att mäta per enhet.

Övergripande mål: Miljöpåverkan av personalens förtäring minimeras.

2010 års mål kvarstår.

·         Minimera användningen av engångsmuggar.

·         Informera om engångsmaterialens resursförbrukning.

Resultat: Kravkaffe infört i institutionens kaffeautomat.

Övergripande mål: Minska behovet av resor.

·         Ökad användning av resfria möten.

·         Löpande informera om möjligheter till resfria möten

·         Genomföra utbildning i verktyg för resfria möten

Övergripande mål: Alla anställda har relevanta kunskaper i miljöfrågor, vilket innebär att alla har grundkunskaper i miljö och kan omsätta kunskaperna i det dagliga arbetet. Nyckelpersoner har fördjupade kunskaper i miljö inom sina områden. Alla ska vara insatta i Liu:s miljöarbete.

·         Alla anställda informeras om skyldigheten att känna till Liu:s miljöpolicy och miljöarbete, riksdagens och länsstyrelsens miljökvalitetsmål och var man kan få information om olika miljöfrågor.

·         Dokumenterade miljökunskaper hos anställda inventeras i samband med utvecklingssamtalen.

·         Nyckelpersoner utses som bör få fördjupade miljökunskaper.

·         Information på stormöte. Miljöfrågor tas upp på LSG.

·         De enligt delegation utsedda labansvariga utbildas löpande.

 

 

Nedan följer IMT:s strategi och handlingsplan för lika villkor, baserat på Linköpings universitets övergripande dokument ”Strategi och handlingsplan för lika villkor 2010”, dnr LiU-2009/01227.

Målet är att lyfta ut relevanta frågeställningar och applicera dessa på IMT:s verksamheter.

Lika villkor är ett samlingsbegrepp för arbetet med jämställdhet och genus, etnisk och religiös mångfald, sexuellt likaberättigande, tillgänglighet för personer med funktionshinder och mot diskriminering. Alla människor har lika värde oberoende av kön, nationalitet, etniskt ursprung, social bakgrund, religion, funktionshinder, sexuell läggning, ålder mm.

På IMT gäller följande långsiktiga mål i arbetet för lika villkor:

·         att det ska råda lika villkor vad gäller anställdas arbetsförhållanden, löner, inflytande, karriärmöjligheter och möjligheter att förena yrkeskarriär med aktiv fritid och ansvar för hem och familj

·         att det inte förekommer diskriminering eller trakasserier, varken bland anställda eller studenter

·         att undervisning och studievillkor är så utformade att alla studenter och forskarstuderanden ges lika goda möjligheter att lyckas med sina studier

·         att inom ramen för rekryteringsunderlaget - en jämn fördelning råder mellan kvinnor och män på olika nivåer och inom olika befattningar och yrken samt i beslutande och rådgivande organ

·         att kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och påverkar utvecklingen till ökad kunskap om lika villkor

·         att statistik gällande anställda och studenter redovisas fördelat på kön

·         att inom ramen för rekryteringsunderlaget - en jämn könsfördelning råder inom grundutbildning och forskarutbildning

·         att genusperspektiv som regel integreras i all grundläggande utbildning

·         att lika villkor-perspektivet ska beaktas vid utformning av informationsmaterial i form av trycksaker eller elektronisk publicering

·         att kontakterna med det omgivande samhället genomsyras av lika villkor-tänkande.

Sammanställningen nedan visar löner för olika kategorier av män och kvinnor vid IMT. Underlag är hämtat ur HR+ per den 31 december 2010 (lön för grupper färre än 2 redovisas ej). Lönespridningen skall följas upp årligen och ligga till grund för eventuella åtgärder i samband med revisionsförhandlingar.

	2007		2008		2009			2010
	Antal	Medel	Antal	Medel	Antal	Medel	Antal		Medel
Professor kvinnor män	2 6	44.750 49.283	2 7	48.625 52.536	2 7	48.625 53.714	2 6		50.625 55.792
Adj. professor kvinnor män	-- --	-- --	-- --	-- --	1 --	-- --	1 --		-- --
Universitetslektor kvinnor män	1 4	-- 37.825	1 3	-- 39.166	1 5	-- 38.500	-- 4		-- 40.400
Adj. univ.lektor kvinnor män	-- 1	-- --	-- 1	-- --	-- 1	-- --	-- 1		-- --
Expert kvinnor Män	-- --	-- --	-- --	-- 1	-- --	-- --	-- 1		-- --
Forskarassistent kvinnor män	-- 2	-- 32.625	-- 2	-- 34.950	-- 1	-- --	-- 1		-- --
Administratörer kvinnor män	2 2	21.200 28.600	2 1	23.600 --	2 1	23.600 --	4 1		23.680 --
Tekniker kvinnor män	0 6	-- 26.608	0 6	-- 28.750	1 6	-- 28.333	-- 5		-- 29.980
Doktorander* kvinnor män	3 13	23.333 24.385	2 6	24.500 25.000	4 7	24.250 25.357	5 7		26.000 26.286
Postdoktor kvinnor män	0 0	-- --	1 2	-- 28.100	1 2	-- 29.000	1 2		-- 30.000
Totalt kvinnor Totalt män	8 34		8 28		12 30		13 28

 

 *Baserat på lokalt avtal, 30 resp 60% uppnådd doktorsexamen

 

 

 

 

 

 

År	Poäng	Antal	Män	Kvinnor
2004	15	6	4	2	(041020)
2005	15	11	11	0	(051031)
2006	15	3	3	0	(061231)
2007	15	2	2	0	(071231)
2008	15	3	2	1	(081231)
2009	15	2	2	0	(091231)
2010	15	3	3	0	(101231)
Tot.		30	27 (90%)	3 (10%)
2004	30	16	10	6	(041020)
2005	30	34	25	9	(051031)
2006	30	32	17	15	(061231)
2007	30	16	11	5	(071231)
2008	30	11	10	1	(081231)
2009	30	14	10	4	(091231)
2010	30	14	13	1	(101231)
Tot.		137	96 (70%)	41 (30%)

 

 

 

Siffrorna ovan redovisar antalet examensarbeten utförda vid IMT under resp. år och kan beskriva en del av institutionens rekryteringsunderlag vid antagning till forskarutbildning.

I samband med nyanställningar skall arbetsinnehållet ses över så att det främjar en jämnare könsfördelning i alla yrkeskategorier. Det har stor betydelse hur arbets­uppgifterna beskrivs för att vi skall kunna locka t ex kvinnliga sökande till lärar-, tekniker- och doktorandanställningar. Inom administrationen har fördelningen mellan könen en bra balans. Rekryteringsgruppen vid nyanställningar bör alltid bestå av både kvinnor och män, vid anställningsintervjun bör det vid varje tillfälle finnas representation av båda könen.

Medicinsk teknik är ett område som kan attrahera både kvinnor och män och detta bör lyftas fram i alla sammanhang, t ex ska utformningen av annonser vara i samklang med jämställdhets­målen vid LiU och det ska betonas att IMT är en arbetsplats för både kvinnor och män. Detta kan visas med bilder, i rubricering, formuleringar och layout. Texten om att universitetet behöver både kvinnor och mäns kunskaper ska alltid finnas med vid annonsering av anställningar.

Kungörelser och annonsförslag skall granskas och godkännas av den lokala representanten för Lika Villkor innan publicering.

I medarbetarsamtal med forskarstuderande ska det finnas utrymme för dialog om karriärplanering. Synpunkter som framkommer under samtalen bör användas som grund för att möjliggöra fortsatt akademisk meritering för minoritetsgrupper. Exempel: arbetstid, delat chefsansvar, arbetsbeskrivningar, undervisningskvoter etc.

Institutionen skall underlätta för både män och kvinnor att vara föräldralediga. Vid föräldraledighet ska arbetsledare eller handledare hålla regelbunden kontakt med den som är ledig. Information t ex i form av protokoll från möten, information om gemen­samma aktiviteter osv. skall tillställas medarbetare som under en längre period befinner sig utanför arbetsplatsen. I vissa fall kan det vara befogat att arbetsgivaren ställer tekniska hjälpmedel t ex datorer till förfogande för arbete i hemmet.

Institutionen ska sträva efter att eliminera så många hinder som möjligt för att doktorander ska kunna vara föräldralediga under doktorandtiden.

I händelse av doktorands föräldraledighet ska handledare (tillsammans med projektledare om doktorandens projekt finansieras från annat håll) i möjligaste mån se till att projektmedlen kan disponeras så att forskarutbildningens effektiva längd och innehåll ej väsentligt påverkas av frånvaron under föräldraledigheten. Exempel på sådan åtgärd är att ansöka om förlängd dispositionstid hos aktuell bidragsgivare.

Respektive verksamhetschef ansvarar för att alla anställda vid IMT erbjuds samma möjlighet till kompetensutveckling, konferensdeltagande, resor etc.

Vid tillsättning av arbetsgrupper, kommittéer, styrelser, valberedningar mm ska till­sättande organ ta hänsyn till genusaspekter, både vid gruppernas tillsättning och vid formulering av gruppens uppdrag.

Eftersom det på institutionen arbetar färre kvinnor än män är det en risk att arbetsbördan för uppdrag utöver ordinarie arbetsuppgifter blir orimligt stor för kvinnorna. Detta skall beaktas men också erkännas.

Exempel på uppdrag där kvinnor traditionellt efterfrågas är:

·         Studiebesök

·         Quintek

·         Matematikdagarna

·         Larmdagarna

·         Annan profilinformation.

Medicinsk teknik är ett område som kan bidra till ett ökat intresse för tekniska studier bland kvinnor. IMT har under ett flertal år medverkat i skilda program för pojkar och flickor från gymnasieskolan, där de får möjlighet att besöka institutionen, träffa forskare och göra egna laborationer inom ämnesområdet. IMT ämnar fortsätta att stödja denna typ av verksamhet.

Vid presentation av institutionens verksamhet, exempelvis i samband med profil­information inom grundutbildningen samt olika typer av seminarier där forskar­utbildning presenteras, bör våra kvinnliga medarbetare ses som en strategisk resurs. Vi skall vid planering och genomförande av profilinformation riktad till studenter på aktuella program vid LiTH beakta vikten av att både kvinnliga och manliga studenter ska kunna identifiera sig med problemområden och yrkesroller. För en ökad möjlighet av jämnare köns­rekrytering till institutionens utbildningsprogram tror vi att det är väsentligt att båda könen kan identifiera sig med yrkesroller inom området.

 

IMT:s arbetsmetoder överensstämmer med handlingsplanens långsiktiga mål.

 

Information om Lika Villkorsarbetet ska inkluderas i introduktionsmaterialet för nyanställda och fortlöpande lämnas till alla anställda minst en gång per år i samband med ett stormöte.

Tillsvidareanställd personal nås av nödvändig information om bl.a. Lika Villkor men tillfällig personal har ofta svårare att ta till sig mängden information. För att förbättra detta och förekomma allvarliga problem är målet att hålla enskilda informationssamtal med personer som tillfälligt vistas på IMT, t.ex. examensarbetare och gästforskare.

För att få ökad förståelse för studenternas situation på IMT ska de erbjudas deltagande i LSG.

 

 

Magnus Borga

Prefekt IMT