Rapportskrivning @ IMT

---

Projektarbeten, rapporter och examensarbeten

Hans Åhlfeldt
Inst för medicinsk teknik
Linköpings Universitet
1996-01-10

Innehållsförteckning

1 Inledning
2 Ett vetenskapligt förhållningssätt

2.1 Vetenskapliga resultat
2.2 Disputationen - det vetenskapliga samtalet
2.3 Kritisk granskning och opposition

3 Rapporten - innehåll och struktur
4 Checklista vid författande
5 Referensteknik
6 Exempel på typografi
7 Noter
8 Litteratur

---

1 Inledning

Ett återkommande påstående är att vi nu lever i informationssamhällets tidsålder. Som konsumenter utsätts vi för ett massivt informationsflöde som till vissa delar lyckas väcka vårt intresse. Som författare, och därmed delaktiga i, eller rentav medskyldiga till, informationsexplosionen, är vår uppgift att formulera och förpacka vårt budskap så att det har en chans att nå fram till dess tänkta läsare. Denna handledning ger en kort beskrivning av den tekniska rapportens och den vetenskapliga uppsatsens innehåll och struktur och förhoppningen är att den kan käna som underlag vid skrivande av laborationsredogörelser, projektrapporter och examensarbeten. Det kan dock vara på sin plats att lyfta fram grundfrågan "Varför och till vad nytta?" genom att citera Predikaren¹ (ca 800 f K): "Min son låt varna dig! Ingen ände är på det myckna bokskrivandet och för mycket studerande gör kroppen trött".

2 Ett vetenskapligt förhållningssätt

2.1 Vetenskapliga resultat

All vetenskaplig rapportering berör på något sätt kunskapsuppbyggnad då ny (kanske också nyttig?) kunskap kan läggas till det samlade mänskliga vetandet. Följdfrågan blir vad kunskap är för något, och hur kunskap kan kategoriseras. Följande punkter kan utgöra ett stöd för författaren som brottas med frågan "Vad nytt har jag egentligen att rapportera?" genom att ge exempel på olika typer av resultat.

• teoribildning - formulering av nya teorier som kan förklara icke triviala förlopp och sammanhang,
• metodutveckling - framtagning av nya icke helt uppenbara eller triviala metoder (metoder för att angripa och bearbeta icke triviala problemställningar),
• systemutveckling - framtagning av nya icke triviala tekniska, ekonomiska eller administrativa system (material, komponenter, system mm),
• teoriprövning - verifiering eller falsifiering av teorier genom experimentella studier eller empirik,
• utvärdering - utvärdering av komponenter, system och organisationer vad gäller tekniska, ekonomiska, sociala och etiska frågeställningar,
• ett förbättrat nyttiggörande av det redan kända.

Vetenskapliga resultat måste också vara:

• kommunicerbara (alltså möjliga att beskriva och möjliga att förstå),
• verifierbara och upprepningsbara,
• kummulativa genom att relatera till andra, tidigare arbeten.

2.2 Disputationen - det vetenskapliga samtalet

Ett vetenskapligt förhållningssätt kan sammanfattas med följande nyckelord: kritiskt granskande, öppet redovisande och argumenterande, relaterande till tidigare arbeten med arbetsmetoder baserade på "vetenskap och beprövad erfarenhet". Disputationen, eller framläggningen av en doktorsavhandling, har också kallas för det vetenskapliga samtalet² mellan opponent och respondent:

"en institution där man tänker både fritt och rätt, där tro och tvivel balanseras, där varje argument är välkommet men dåliga argument avfärdas, där var och en får spika sina teser men ingen undgår sin opponent"

2.3 Kritisk granskning och opposition

Några checkpunkter för kritisk granskning av vetenskapliga rapporter:

• klarhet - klar och entydig beskrivning?
• testbarhet - hur kan vi veta detta? är beskrivningen av metod och material komplett? är det testbart?
• överensstämmelse - hur stämmer resulteten med andra, tidigare arbeten samt med beprövad erfarenhet?
• slutledning - logiska steg mellan problem och lösning? logisk uppbyggnad? "härav följer ..."?
• objektivitet - objektiv slutsats eller subjektiv favorisering?

Opponering vid framläggning av projektarbete eller examensarbete är ett utmärkt tillfälle till konstruktiv kritik och ett "vetenskapligt samtal". Oppositionen bör omfatta följande punkter:

• framläggningen - kommentarer om det muntliga framförandet samt om användningen av audiovisuella hjälpmedel,
• arbetets uppläggning - problemanalys, val av material och metod, kopplingen mellan olika delar av arbetet, koppling till teori och tidigare arbeten,
• resultat - koppling mellan resultat och syfte, detaljgranskning av arbetsmetoder, beräkningar, formler, tabeller mm,
• källbehandling - källhänvisning till citat, figurer, tabeller mm, framgår det vad som är författarens påståenden och resultat och vad som kommer från andra källor?
• rapporten - språkbehandling, stil, disposition, layout,
• slutomdöme - sammanfattande omdöme, värdering av arbetet vetenskapligt och praktiskt.

---

3 Rapporten - innehåll och struktur

Nedan ges exempel på vanligt förekommande delar i en vetenskaplig rapport (med engelska benämningar inom parentes):

• Sammanfattning (Abstract)
  Kort sammanfattning (100 - 200 ord) av problemställning, syfte och resultat.
• Innehållsförteckning (Table of content).
  Kapitelindelning med sidhänvisningar.
• Förord (Preface)
  I vissa fall kan förord användas med kommentarer till projektrapporten, tänkt läsekrets, tack till medhjälpare mm. Omnämnande av eventuellt finansiellt stöd och tack till medhjälpare och organisationer kan också förekomma i ett separat kapitel efter diskussionen (Acknowledgement).
• Förteckning över figurer och tabeller (List of figures and tables)
  Om rapporten innehåller rikligt med figurer eller tabeller kan en förteckning med figurnummer, figurtext och sidhänvisning (eller kapitelhänvisning) utgöra ett stöd för läsaren.
• Ordförklaringar (Glossary)
  Om rapporten innehåller svåra ord eller mycket förkortningar kan en ordförklaring utgöra ett stöd för läsaren.
• Inledning (Introduction)
  Introduktion till området, beskrivning av relevanta bakgrundsfakta, problembeskrivning, referenser till tidigare arbeten, målformulering och syfte. I vissa fall kan preciseringen av syfte och mål läggas i ett separat kapitel (Objectives).
• Bakgrund (Background)
  Om inledningskapitlet känns för långt kan genomgången av bakgrundsfakta och referenser till tidigare arbeten med fördel läggas i ett separat bakgrundskapitel.
• Material och metod (Material and methods)
  Beskrivning av arbetsmetod och arbetsmaterial. Hur, vad, när, varför? För att resultaten ska kunna verifieras eller kullkastas bör detta avsnitt vara tillräckligt detaljerat så att andra kan upprepa arbetet.
• Resultat (Results)
  Detaljerad beskrivning av erhållna resultat (statistiska beräkningar, systembeskrivning, utvärdering mm).
• Diskussion (Discussion)
  Analys av erhållna resultat i relation till målsättningen.och i relation till tidigare/andras arbeten. Slutsatser och sammanfattning. Är slutsatserna tillräckligt tydliga kan dessa sammanfattas i ett separat kapitel (Conclusion).
• Referenser (References)
  Referenslistor till refererat material, alltså sådant material som direkt relaterar till det utförda arbetet t ex genom att utgöra underlag, utgångspunkt eller jämförelsematerial.
• Litteraturförteckning (Literature)
  Källhänvisning till allmänt bakgrundmaterial och intressanta lästips, alltså sådant material som inte direkt behöver refereras i rapporten med som kan vara av intresse för den vetgirige läsaren.
• Appendix (Appendices)
  Bifogat bakgrunds- och arbetsmaterial, t ex datalistor, detaljritningar, programkod, enkäter mm.

Ovanstående lista ska tas för vad den är; exempel på vanligt förekommande delar i en rapport. Författaren är naturligtvis fri att oberoende av "konvension och gängse regler " utforma rapporten efter eget tycke. Den inom flera ämnesområden (bl a den medicinska och medicintekniska) så vanliga formen med Inledning-Material/Metod-Resultat-Diskussion har dock sin förklaring i det vetenskapliga kravet på klarhet, verifierbarhet, logisk uppbyggnad och korrekt källhantering. Inom andra discipliner kan naturligtvis andra indelningar vara att föredra; följande alternativa rapportstruktur kan t ex ses inom datalogin.

• Introduktion / Bakgrund (Introduction / Background)
• Systemkrav (System requirements)
• Systemdesign (System design)
• Implementation (Implementation issues)
• Utvärdering (Evaluation)
• Diskussion (Discussion / Lessons learned)
• Referenser (References)

4 Checklista vid författande av rapporter

Projektarbeten och rapportskrivning är återkommande moment i utbildningen av den enkla anledningen att dessa aktiviteter är mycket vanliga för den yrkesverksamme civilingenjören. I kursanknutna projektarbeten i lägre årskurs behöver kraven på vetenskaplighet och vetenskaplig rapportering inte alltid uppfyllas då syftet är att redovisa inhämtandet av kurinnehåll av olika slag. Det vetenskapliga förhållningssättet utgör däremot en naturlig utgångspunkt för projektarbeten i högra årskurs och för det avslutande examensarbetet (20p). Nedan ges en checklista vid författande av större projekt- och examensrapporter.

• Rapportens omfattning och disposition
  
  Ger rapporten tillräckligt underlag för bedömning av arbetet?
  
  Är alla väsentliga val som gjorts (alternativa metoder, avgränsningar mm) motiverade?
  
  Är rapporten logiskt uppbyggd med lämpligt antal kapitel, underkapitel och stycken?
  
  Är fördelningen mellan tabeller, figurer, löpande text och bilagor väl avvägd?
• Rapportens läsbarhet
  
  Kan man skilja mellan fakta och författarens påståenden?
  
  Kan man skilja mellan författarens och andras åsikter?
  
  Förekommer det onödiga upprepningar?
  
  Är alla tabeller och figurer omnämnda i texten?
• Språkbehandling
  
  Är alla begrepp förklarade första gången de används?
  
  Är använda förkortningar allmänt accepterade?
  
  Är stavning och avstavning rätt?
  
  Är rätt tempus använt?
  
  Förekommer det ofullständiga meningar?
• Referenshantering
  
  Framgår det vad som är författarens bidrag och vad som bygger på tidigare arbeten?
  
  Är referenserna korrekta?

5 Referensteknik

Litteraturreferenser placeras i slutet av rapporten. Det finns dock ett flertal format för hur referensen anges i texten och hur referenslistan kan se ut. Enligt Oxfordsystemet ordnas referenserna i den ordning de förekommer i texten, och referensen anges i texten med en siffa inom hakparentes [1, 2] eller med en upphöjd siffra ^{1, 2}. I detta dokument har dock tekniken med upphöjd siffra använts för citathänvisning. Enligt Harvardsystemet ordnas referenserna i alfabetisk ordning och referensen anges i texten med efternamn och tryckår (Andersson 1996). Anges referensen i slutet av meningen sker detta enligt exemplen ovan. Vill man däremot integrera hänvisningen i texten görs detta enligt något av följande exempel:

Enligt Andersson (1996) så är ...	Harvardsystemet
Enligt Andersson (1996a) så är ...	Flera samma år
Enligt Andersson [1] så är ...	Oxfordsystemet
Enligt Andersson och Bengtsson (1996) så är ...	Två författare
Enligt Andersson et.al. (1996) så är ...	Flera författare
Enligt Andersson [AND96] så är ...	Variant på Harvard

För tidskrifter bör referenslistan innehålla följande uppgifter:

1. Författaren (författarnas) namn
2. Fullständig titel
3. Tidskriftsnamn
4. Tryckår; volym: sidhänvisning

För övriga källor bör referenslistan innehålla följande uppgifter:

1. Författaren (författarnas) namn
2. Fullständig titel (t ex boktitel)
3. Utgivande förlag eller institution, utgivningsort
4. Tryckår
5. ISBN-nummer

Nedan ges några exempel på olika referensformat. Dessa format förekommer dock i ett antal olika varianter. Innan inskickande av manus till en tidskrift bör tidskriftens författarhandledning läsas igenom, vilken beskriver aktuellt referensformat samt övriga regler vad gäller rapportlängd och rapportstruktur mm.

Exempel på referenslista med olika format

[1] Åhlfeldt H. Utbildning i medicinsk teknik - ett lustspel i sex delar. Magasinet Moderna Tider 1994; 10: 100-106.

[2] Åhlfeldt H. Utbildning i medicinsk teknik - ett lustspel i sex delar. Moderna tider, Förlaget Bra Böcker 1994, ISBN 12-34-56-789.

[Åhlfeldt 1994] Åhlfeldt H. Utbildning i medicinsk teknik - ett lustspel i sex delar. Magasinet Moderna Tider 1994; 10: 100-106.

[ÅHL94] Åhlfeldt H. Utbildning i medicinsk teknik - ett lustspel i sex delar. Magasinet Moderna Tider 1994; 10: 100-106

---

6 Exempel på typografi

Typografi och layout är en skön konst som denna rapport bara vill påpeka vikten av. Ett gott råd är dock - ta dej tid att lära känna din ordbehandlare och släpp loss kreativiteten! Lite konkretare tips återfinns i tabell 1 som innehåller förslag till typsnitt (fonter) och formatering av olika delar av en rapport.

Rapportdel	Typsnitt	Format
Huvudrubrik	Times	24, fet
1:a underrubrik	Helvetica	18, fet
2:a underrubrik	Helvetica	14, fet
Text	Times	12, normal
Figur titel	Helvetica	10, fet
Tabell titel	Helvetica	10, fet
Tabell text	Times	12, normal
Fotnot	Times	10, normal
Programkod	Courier	11, normal

Tabell 1. Förslag på typsnitt och format

---

7 Noter

1. Predikaren 12:12.

2. Stefan Björklund: Forskningsanknytning genom disputation,

Acta Universitatis Upsaliensis nr 112, Uppsala 1991.

---

8 Litteratur

[1]	Forslund L. Tekniska rapporter. Esselte studium 1980. ISBN 91-24-22860-5.
[2]	Mårdsjö K. Informera om teknik. Liber 1986. ISBN 91-38-61584-3.
[3]	Walla E. Så skriver du bättre tekniska rapporter. Studentlitteratur 1990. ISBN 91-44-29271-6.
[4]	Merkel M. Tekniska rapporter och examensarbeten. Linköpings Universitet 1994.
[5]	Johansson K-E, Karlsson S. Anvisningar för utförande och handledning av examensarbete. Linlöpings Universitet, IKP/Kvalitetsteknik 1995.

---

För mer information kontakta:

Studierektor: Göran Salerud epost: goran.salerud@liu.se Telefon: 013-286755

Utbildningsadministratör: AnnaCarin Stragnefeldt epost: annacarin.stragnefeldt@liu.se Telefon: 013-286788