Ämnesspecifik studieplan för IMT

---

Innehåll:

Utbildningens upplägg vid IMT

Biomedicinsk instrumentteknik (BIT)

Medicinsk informatik (MI)

Medicinsk teknik (FMT)

---

Utbildningens upplägg vid IMT

Vid Institutionen för medicinsk teknik bedrivs forskarutbildning i ämnena biomedicinsk instrumentteknik, biomedicinsk modellering och simulering, medicinsk informatik samt medicinsk teknik. Forskarutbildningen leder till avläggande av teknologie licentiatexamen och/eller teknologie doktorsexamen.

Studietiden för heltidsstuderande bör normalt uppgå till 2 år för licentiatexamen och ca 4 år för doktorsexamen. Utbildningen är uppdelad på en kursdel och ett avhandlingsarbete. Kursdelen består av en allmän och en speciell del.

Den allmänna kursdelen sammanfaller för licentiat- och doktorsexamen och är gemensam för ämnesområdena på IMT. Den speciella delen skall ha anknytning till avhandlingsarbetets inriktning och beskrivs under avsnittet för respektive ämnesområde. Poängtilldelning för de olika momenten framgår av nedanstående tabell.

	Licentiatexamen	Doktorsexamen
Kursdel	60 hp	90 hp
Avhandlingsarbete	60 hp	150 hp
Summa	120 hp	240 hp

1. Allmän kursdel

Den allmänna kursdelen är gemensam för alla forskarstuderande på Institutionen för medicinsk teknik och omfattar 15-20 poäng. Den består av följande ämnen om dessa inte ingått i den forskarstuderandes grundutbildning:

• Pedagogik
• Att skriva vetenskapliga arbeten
• Forskningsmetodik
• Försöksplanering och statistik
• Bibliotekskunskap och informationssökning
• Anatomi och fysiologi

Undervisningen inom den allmänna kursdelen sker i form av grupparbeten, seminarier och kursverksamhet.

2. Övrig verksamhet

Som ett komplement till avhandlingsarbetet och kursverksamheten skall forskarstuderande delta med egna bidrag i vid Institutionen för medicinsk teknik givna seminarier samt aktivt medverka i eller själv driva egna utvecklings- och forskningsprojekt av mindre omfattning.

Poängtilldel-ningen vid dessa aktiviteter bestäms i det enskilda fallet i samråd med handledaren. Som regel gäller att en veckas heltidsstudier motsvarar 1 poäng. Utöver detta är forskarstuderanden skyldig att hålla sig ā jour med utvecklingen genom att löpande följa litteraturen inom ämnesområdet och om möjligt delta i lämpliga symposier, konferenser mm.

3. Avhandlingsarbetet

Doktorsavhandlingen bedöms med något av betygen godkänd eller icke godkänd. Vid betygs-sättningen, som görs av en betygsnämnd, tas hänsyn såväl till innehållet som till försvaret av avhandlingen vid den offentliga disputationen. Avhandlingen kan utformas som ett sammanhängande verk eller som en sammanfattning av publicerade uppsatser.

Avhandlingen skall kvalitetsmässigt ligga på en sådan nivå, att den i sin helhet eller i sammandrag bedöms uppfylla rimligt ställda krav för att antas till publicering i en internationell tidskrift av god kvalitet.

Licentiatavhandlingen bedöms med något av betygen godkänd eller icke godkänd. Betyget bestäms av handledaren sedan avhandlingen varit tillgänglig för granskning. Avhandlingsdelen skall utgöras av en vetenskaplig uppsats eller en på vetenskaplig grund utarbetad utrednings-rapport.

Avhandlingen försvaras vid ett offentligt seminarium. Licentiatexamen kan utgöra ett etappmål på vägen mot doktorsexamen eller i sig vara ett slutmål. Målet för en forskarstuderan-des utbildning (licentiatexamen eller doktorsexamen) fastställes vid utbildningens början.

---

Biomedicinsk instrumentteknik
/Biomedical Instrumentation/

Professor Gert Nilsson

Professor Göran Salerud

Professor Tomas Strömberg

Professor Karin Wårdell

1. Ämnesområdesbeskrivning och mål för utbildningen

Ämnesområdet biomedicinsk instrumentteknik omfattar teoretisk och experimentell forskning rörande instrumenttekniska problem i hälso- och sjukvården. Verksamheten inom området är tvärvetenskaplig och innefattar dels modellering av fysiologiska förlopp som under-lag för nya mätprinciper, dels metodutveckling och utvärdering av biomedicinsk instrumentering och bilddiagnostiska system.

Målet med forskarutbildningen är att ge vidgade och fördjupade kunskaper inom ämnesområdet och angränsande områden, samt att ge forskningserfarenheter och färdighet i forskningsmetodik. Forskarstuderanden skall efter genomgången forskarutbildning självständigt kunna bedriva och leda forsknings- och utvecklingsprojekt inom ämnesområdets verksamhetsram.

2. Behörighetsvillkor och förkunskaper

Behörig att antas till forskarutbildning i medicinsk informatik är den som:

• avlagt civilingenjörsexamen
• i annan ordning inom eller utom landet förvärvat kunskaper av i huvudsak motsvarande omfattning, särskilt inom ämnesområdet för forskarutbildningen.

Forskarutbildningen i biomedicinsk instrumentteknik bygger på förutsättningen att förkunskaper motsvarande de centrala delarna av grundläggande kurser i medicinsk teknik, anatomi och fysiologi, mätteknik, signalbehandling och datateknik ingående i civilingenjörsutbildningen inhämtats.

3. Speciell kursdel

Litteraturdelen inhämtas som självstudier eller i seminarieform inom exempelvis:

• Biomedicinsk optik
• Mikrocirkulation och tillhörande mätteknik
• Medicinsk bildbehandling
• Medicinska givare och instrument
• Teknikbaserade system inom kirurgin
• Multiparameterbedömning av huden

Övriga kursdelar sammanställes i samråd med handledaren och knyter an till inriktningen på avhandlingsarbetet.

4. Handledning

För varje forskarstuderande utses vid utbildningens början en handledare varefter utbildningens inriktning och mål fastställes. Ett viktigt led i utbildningen är att successivt öka den forskarstuderandes självständighet och kritiska tänkande.

5. Kunskapsprov

För varje kurs anordnas av kursledaren i regel skriftlig eller muntlig tentamen. Kunskapsredovis-ning kan även ske i form av seminarier eller rapporter.

---

Medicinsk informatik
/Medical Informatics/

Professor Ankica Babic

Professor Magnus Borga

Professor Hans Knutsson

1. Ämnesområdesbeskrivning och mål för utbildningen

Det övergripande syftet med den verksamhet som bedrivs inom ämnesområdet medicinsk informatik är att på ett ändamålsenligt sätt extrahera, analysera, visualisera och presentera kliniskt relevant patientinformation.

Nya sensorer och metoder att mäta olika typer av information är i ständig utveckling och mängden tillgänglig patientinformation ökar lavinartat. Nya metoder som effektivt kan hantera denna situation är ett krav för ett väl fungerande framtida hälso- och sjukvårdssystem.

Exempel på områden där metodutveckling pågår är: medicinsk bild- signal- och dataanalys, integration av data från olika modaliteter, visualisering av medicinska multidimensionella strukturer, medicinskt beslutsstöd, medicinska terminologisystem, vårdprocesstöd och patientövervakning. Forskningen finns m a o inom ett brett fält från t ex beskrivning av variationer i hjärnaktivitet till identifiering av samband mellan riskfaktorer och sjukdomstillstånd.

Innehållsmässigt har ämnet beröringspunkter med ett flertal tekniska ämnen såsom medicinsk teknik, mätteknik, datorteknik, informationsteori, signalteori, reglerteknik, statistik, optimeringslära och datalogi. Viktiga beröringspunkter finns naturligtvis även med icke-tekniska ämnen såsom medicin och psykologi. De problem som studeras omfattar ofta en kombination av dessa delområden, vilket ger ämnet en tvärvetenskaplig karaktär.

2. Behörighetsvillkor och förkunskaper

Behörig att antas till forskarutbildning i medicinsk informatik är den som:

• avlagt civilingenjörsexamen
• i annan ordning inom eller utom landet förvärvat kunskaper av i huvudsak motsvarande omfattning, särskilt inom ämnesområdet för forskarutbildningen.

På grund av ämnesområdets breda verksamhet kan förkunskapskraven variera. En förutsättning är dock att kunskaper inhämtats i ett flertal av följande ämnen i grundutbildningen: datorteknik, informationsteori, signalteori, bildbehandling, statistik, optimeringslära, informatik, datalogi.

3. Speciell kursdel

För varje antagen forskarstuderande fastställs ett individuellt utbildningsprogram, omfattande kursdel och avhandlingsdel enligt ovan. Som regel fastställs programmet till viss del efterhand allt eftersom individens intresse utvecklas mot något av ämnets olika delområden. Kurser kan antingen läsas individuellt eller i grupp.

I det senare fallet anordnas ofta lärarledda seminarier. Som regel ges en eller två sådana seminarieserier per läsår. Kursinnehållet väljs efter de forskarstuderandes intresseinriktningar. De kurser som ges inom ämnesområdet varierar från ett år till ett annat för att kunna tillgodose aktuella inriktningar i forskningsverksamheten. Exempel på kurser som kan ges är:

• Medicinsk informatik, 5 p
• Medicinsk bildbehandling, 5 p
• Multidimensionell adaptiv filtrering, 6 p
• Multidimensionella filter, 5 p
• Tensoranalys, 5 p
• Normaliserad faltning, 5 p
• Introduktion till artificiell intelligens, 5 p
• Synsinnets informationsbehandling: Perception, 5 p
• Synsinnets informationsbehandling: Fysiologi, 5 p
• Medicinska beslutsstödssystem, 5 p
• Standardisering i medicinsk informatik, 5 p
• Medicinska begreppssystem, 5 p
• Neuronnät och adaptiv signalanalys, 5 p
• Independent component analysis, 5 p

Till detta kan läggas påbyggnadskurser inom eget och angränsande ämnes områden. Vidare kan i kursdelen ingå: (a) Kurser i civilingenjörsutbildningen som ej ingått i den studerandes grundexamen, (b) Självständigt utvärderande litteraturstudiekurs med redovisning i rapportform.

4. Handledning

För den forskarstuderande utses vid utbildningens början en handledare. Denne skall medverka vid planeringen av utbildningen samt vid valet av forskningsuppgift. Det är önskvärt att forsk-ningsarbetet i relativt stor utsträckning bedrivs självständigt.

5. Kunskapsprov

För varje kurs anordnas av kursledaren i regel skriftlig eller muntlig tentamen. Kunskapsredovis-ning kan även ske i form av seminarier eller rapporter.

---

Medicinsk teknik
/Biomedical Engineering/

Professor Per Ask

Docent Lars-Göran Lindberg

1. Ämnesområdesbeskrivning och mål för utbildningen

Ämnesområdet medicinsk teknik definieras som tillämpningen av matematiska, fysikaliska och tekniska principer för lösandet av medicinska problem vad gäller diagnostik och terapi samt för förståelsen av medicinska fysiologin.

Forskningen bedrivs i ett område som både utnyttjar vårt tekniska kunnande inom mättek-nik, biofluidströmning och modellbeskrivningar samt vårt medicinska kunnande om blodcirkulationen och om andra strömnings- och transportprocesser i människokroppen.

Målet för forskarutbildningen är att ge vidgade och fördjupade kunskaper i gränsområdet medicin och teknik samt ge forskningserfarenhet och färdighet i forskningsmetodik. Den stude-rande skall efter genomgången forskarutbildning självständigt kunna bedriva och leda veten-skaplig forskning inom ämnesområdet.

2. Behörighetsvillkor och förkunskaper

Behörig att antas till forskarutbildning i medicinsk informatik är den som:

• avlagt civilingenjörsexamen
• i annan ordning inom eller utom landet förvärvat kunskaper av i huvudsak motsvarande omfattning, särskilt inom ämnesområdet för forskarutbildningen.

Forskarutbildningen i medicinsk teknik bygger på förutsättningen att förkunskaper motsvarande kurserna i anatomi och fysiologi och övrig medicinsk teknik ingående i civilingenjörsutbildningen inhämtats.

3. Speciell kursdel

Denna kursdel omfattar forskarutbildningskurser inom områden som:

• Cirkulationsfysiologi
• Biofluidmekanik
• Fysiologisk mätteknik
• Biomedicinsk optik
• Medicinsk bildbehandling
• Medicinska givare och instrument

Övriga kursdelar sammanställes i samråd med handledaren och knyter an till inriktningen på avhandlingsarbetet.

4. Handledning

För den forskarstuderande utses vid utbildningens början en handledare. Denne skall medverka vid planeringen av utbildningen samt vid valet av forskningsuppgift. För varje antagen forskarstuderande fastställs ett individuellt utbildningsprogram, omfattande kursdel och avhandlingsdel enligt ovan.

5. Kunskapsprov

Kurserna redovisas genom tentamen eller på annat sätt efter överenskommelse med handledaren .

För mer information, kontakta forskarstudierektorn:
forskarstudierektor@imt.liu.se